Näring och kost
Här kan du läsa om foder och utfordring hos marsvin
Introduktion
Marsvin är strikta växtätare (lat. herbivorer). De är betande djur som huvudsakligen livnär sig på de löviga delarna på växter. Förutom det så ägnar sig marsvin åt cecotrofi som är en form av koprofagi och innebär att de äter sina cecotrofer för att få i sig extra näringsämnen. Cecotrofer är en sorts mjuk avföring som bildas i blindtarmen (lat. caecum). Cecotrofi har alltså samma funktion som idissling hos bland annat får och kor. Levern hos marsvin kan inte tillverka c-vitamin. Marsvin har därför ingen förmåga att själv tillverka vitaminet i kroppen. Eftersom c-vitamin är ett livsviktigt (essentiellt) näringsämne så måste det alltså tillföras i deras kost. Om marsvin får för lite c-vitaminberikad kost så kommer marsvinet att uppvisa symtom och utveckla skörbjugg som tillsist leder till dödsfall.
Tänk också på att marsvin är neofoba-djur (rädsla för nya saker/upplevelser). Det innebär att marsvinet kan få förändrat humör och tappa aptit om marsvinet försätts i en ny miljö. Det innebär också att marvinet självmant kan matvägra om det bara erbjuds kost som den tidigare inte ätit.
OBS! Ett marsvin får problem redan efter ett dygn utan mat. Oavsett orsak till en matvägran måste man därför stödutfodra redan från dag ett! Man kan t.ex. försöka få i marsvinet morots- eller blåbärspuré.
Energi
Alla levande varelser behöver energi som bränsle i kroppen. Fodrets energiinnehåll kommer från fett, protein och kolhydrater. För att räkna ut det grundläggande energibehovet (ME kcal/dag) tar man kroppsvikten upphöjt i 0,75 och multiplicerar det med det tal nedan som stämmer bäst överens med individen.
- Underhåll = 110
- Tillväxt = 145
- Dräktighet = 145
- Laktation = 165
Exempel på en frisk individ på 800 gram:
Då tar man (0,800 upphöjt i 0,75)*110 = 93 ME kcal/dag. Med andra ord ska det här marsvinet äta ungefär 93 ME kcal/dag. ME står för metaboliserbar energi dvs energi som står tillbuds för djuret efter att energin i avföring, urin och brännbara gaser har subtraherats från totalenergin. Ju mer smältbart ett foder är ju mindre energi går förlorad i avföring och desto mer blir tillgängligheten för djuret.
Foder
Huvudfodret för marsvin utgörs av gräs antingen i torr form dvs hö eller färsk (efter invänjning) och bör bestå av minst 80% av all föda. Det kan ges i obegränsad mängd och ska aldrig saknas i buren. Övergångar mellan hö och gräs ska ske successivt (under ca 10 dagar).
Obs! Marsvin har en snabb ämnesomsättning och ett långt tarmsystem som behöver hållas igång, för att klara detta behöver de äta nästan dygnet runt och det är anledningen till varför de behöver fri tillgång till gräs. Tänk också på att alfa- och klöverhö endast bör ges till unga djur. Alfa- och klöverhö innehåller höga kalcium-halter vilket kan leda till njurförkalkning (nefrokalcinos) hos vuxna individer.
Kraftfoder kan ges till marsvin men bör ransoneras till vuxna (individer över 6 månader) om de ej är dräktiga eller diar. Kraftfoder är pellets och sädesslag. Om kraftfoder inte ransoneras till vuxna individer finns risk för överviktig och att de äter sig mätta på pelletsen och på så vis äter mindre hö vilket leder till felslitage på tänder och mag- och tarmproblem. Vuxna individer bör ha max 1-2 msk pellets/dygn (med ett bra hö och näringsrika grönsaker klarar de sig helt utan pellets). Hos dräktiga och växande djur något mer.
Obs! Tänk på att pelletsen bör vara färsk, ha högt innehåll av fibrer, lågt innehåll av socker och calcium och vara spannmålsfritt. Tänk också på att pellets som är c-vitaminberikat tappar sina egenskaper med tiden och påverkas av fuktighet, värme och ljus.
Tillskottsfoder ska ges till alla marsvin. Det består t.ex. av grönsaker, frukter och salt/mineralsten. De är genom tillskottsfoder som marsvin kan få sitt behov av c-vitamin tillgodosett. T.ex. apelsin (se upp för läppinfektion) , vitkål (se upp för gasbildning), röd/grön paprika, persilja och broccoli. Tillskottsfoder bör bestå av max 20% av födan. C-vitamin behovet hos vuxna marsvin är ca 10 mg/kg/dygn, hos växande, sjuka, lakterande och dräktiga är behovet ca 30 mg/kg/dygn och hos marsvin med hypovitaminos C (skörbjugg) är behovet 50-100 mg/kg/dygn.
Obs! Tänk på att hålla nere på mängden frukter eller undvik helt i fodret. För mycket enkla kolhydrater kan leda till diarré och/eller dysbios (obalans mellan goda och onda bakterier i tarmfloran).
Vatten ska ges till alla marsvin. Det ska vara fri tillgång. Tänk på att smutsigt vatten kan leda till tarmstörningar. Mängden ett friskt marsvin behöver är ungefär 10ml/100 gram kroppsvikt/dygn men är beroende av vilket foder som ges. Behovet ökar om marsvinet får ett foder som innehåller lite vätska. Frukt och grönsaker innehåller hög vattenhalt och bidrar därför till en del av det dagliga vattenbehovet, medan torrt gräs innehåller mindre vattenhalt.